Visst har det varit en go sommar på KU! Tänk att det redan är över, men håll till godo om inte allt för länge börjar ju ordinare KU. Tänk att vi var nästan 40 personer första gången och att vi varit 20-30 st varje gång sedan dess.
Otroligt roligt. Kanotingen blev ju minnesvärd då en kanot trillade i. Resa till Kungsbacka i ösregn och bad i dessamma var väl en smärre
succé intesant? "Jo men jag tror nog att det börjar spricka upp där borta någonstans..". Inte halv åtta hos mig utan Halv sju hos dig bjöd
på massa goda och olika alster av maträtter, Jeriko var svettigt, Copa del Såpa såpigt och vilken fin segermarch vinnande laget gjorde.
Sista dagen avslutade vi med brännboll och lite fika och marchmallowsgrillning.

Jonatan höll i andakten.

Luk 10:38-42

Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. 39Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. 40Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: "Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till." 41Herren svarade henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, 42fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne."

Idag är det Luciadagen och ett stort steg närmare själva juldagen. Det är mycket som ska fixas inför julen, mat som ska köpas, tillagas och ordnas, klappar som ska inhandlas, storstädning av huset/lägenheten och ett och annat julkort ska skickas iväg.  På ett liknande sätt kan man kanske tänka sig att Marta höll på när hon skulle få självaste Jesus på besök hemma hos sig. Visserligen bjöd hon hem Jesus men på vägen missade hon målet, hon missade det som var det viktigaste, att lyssna till hans ord. Att umgås med honom, att vara i hans närhet. Istället kvävdes Herrens besök av alla de bekymmer och saker som hon var tvungen att ordna med.

Nu så här i advents/juletid tror jag vi kan känna igen oss extra mycket i Martas situation. Hur ofta handlar julen bara om Jesus och att lyssna till honom? Hur ofta blir det inte bara en mysig liten tradition? Eller ens det för många! Ofta kan vi glömma bort att faktiskt lyssna till vad Han har att säga, och koncentrera oss på alla saker runt omkring istället. Därför får vi utmanas den här julen, och inte bara just nu utan ständigt och jämt, att lägga alla bekymmer och all oro i Jesu händer, och sätta oss ned vid Hans fötter och bara lyssna.

I jul får vi gästas av Jesus, kanske inte på samma konkreta sätta som hos Marta och Maria, men vi får under flera helgdagar släppa det vi gör för stunden och bara komma inför Honom.  Ta vara på den chansen!

41Herren svarade henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, 42fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne."

Har du hört Salems Al Fakirs melodifestivalbidrag Keep on walking? En dag när jag hörde låten live slog det mig hur väl den talar om hur det är att vara kristen..

Refrängen går så här:
I was aiming for the sky, ended up flat on the ground
But once again the sun is rising, I better keep on walking
Keep on walking

Vi kan ha höga ambitioner och drömmar om ett annorlunda liv. Vi önskar vi levde mer överlåtet, mer likt kristus. Vi önskade att vi inte vore så själviska och egocentriska, snåla, småsinta och aggressiva, högmodiga och otacksamma. Vi vill vara syndfria och rena, Toppen helt enkelt. Vi siktade mot just toppen, men så gick det inte som vi önskat oss, vi misslyckas med att leva som vi vill och som Gud vill. Vi kraschlandar i verkligheten, verkligheten som säger oss att vi inte är så perfekta som vi hade önskat. Men som kommer det i fortsättningen i refrängen, But once again the sun is rising, I better keep on walking. Solen går upp igen, vi kan inte helt ändra på vårt syndfulla beteende, men vi kan fortsätta att vandra på vägen mot att förhoppningsvis bli mer av det Gud vill med oss. Vi får en ny start, solen går upp igen, vi får vandra vidare på livets väg.

I have a long road ahead of me
It’s cloudy and dark ahead of me
Will I ever get through to the end?


Den här vägen är lång, mörk och svår ibland.

Kanske är livet som en enda stor uppförbacke, med motgång efter motgång, det är bara mörker överallt, du känner att du vandrar i "dödskuggans dal", men då får vi också förtrösta på det som följer i psaltarpsalmen uttrycket är hämtat ifrån, "--fruktar jag intet ont, ty du är med mig" Kristus vandrar med oss.

Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav de tröstar mig.
Ps 23:4

Been down this sling so many times before
And I told myself I would do it no more
Now I’m back on the same road again

Vi möter på frestelser och motgångar som vill ta kol på oss och som önskar att vi gav upp. Och fastän vi hela tiden försöker att bli bättre, bryta med våra synder och slå oss fria, så faller vi snart tillbaka till samma saker igen. Vi kanske intalar oss att vi ALDRIG mer ska göra så igen, men ändå händer det. Vi är tillbaka på ruta ett, vi har återigen kraschlandat.  Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. Rom.7:15

There’s some twists and turns I’ve gotta clear
But when I’m done the end will soon appear
I can leave my troubles behind

Vägen må vara svår, smal och hård, men en dag så har vi vandrat klart, vi har nått målet, himlen. Och vi får lämna alla våra bekymmer och misslyckanden. Paulus skriver i Fillipibrevet 3:13-14

...jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.

I never stopped believing
I know what I should do, just let the light guide me through

Men om vi tillslut når målet beror på om vi följt rätt väg, om vi låtit Ljuset som Salem skriver, leda  oss igenom svårigheterna, synderna och prövningarna. Ljuset som är Kristus Jesus. Om vi lever i tro att Jesus har dött för våra synder och tar emot hans förlåtelse och kärlek i våra liv, då kan vi få kraft att vandra genom livet och få hjälp att brottas med våra fel och brister. Först då kan den Helige Ande få bo i våra hjärtan och verka i och genom oss. I know what I should do, just let the light guide me through
Låt oss bli ledda av Ljuset, Jesus Kristus, det är vad vi behöver, och det är endast i Honom som vi kan komma till himlen, trots våra misslyckanden.

 

 

 

Filipibrevet 2:3-11
Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. 4Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. 5Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. 6Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud 7utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa 8gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. 9Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, 10för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, 11och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

Dagens bibeltext talar om något som verkligen inte passar in i vår tid, nämligen att sätta andra högre än sig själv, att inte slå sig fram utan att lyfta upp andra. I en tid där det egna jaget och dess framgång hela tiden hyllas och lyfts fram, där det handlar om att synas, att kunna köpa de senaste grejerna, att vara först med att inneha t.ex. en Ipad eller den senaste Iphonen så talar Paulus som har skrivit detta brev till församlingen i Fillippi, om att göra tvärtom. Radikalt och svårt. Tänk dig att Gud, den allsmäktige Guden, som är större än det största du någonsin kan tänka dig, som har allt han behöver och som faktiskt klarar sig fint utan oss människor, tänk dig att han stiger ned och föds i ett smutsigt stall, han tar en tjänares gestalt, han kliver så långt ned i rang som det bara går. Det är stort. Nu så här i adventstid och snart juletid blir detta extra aktuellt. Jesus hade allt, men älskade oss så ofantligt mycket att han offrar sin flärd, makt och ära, för ett litet smutsigt stall ute på vischan, och för att senare bli hånad, torterad och dödad. Det är stort!
Som kristna är vi kallade att följa i Jesu fotspår, du har säkert sett ett armband där det står W.W.J.D - What Would Jesus Do? Ja, vad skulle Jesus göra? Jo han skulle ödmjuka sig, han skulle "anta en tjänares gestalt".

I vår vardag möts vi ständigt av utmaningar där vi kan få  "anta en tjänares gestalt". Säg att din mamma kommer till dig när du sitter och tittar på tv eller spelar dator och ber dig om hjälp med disken, då har du ett val, 1. Vara bekväm, luta dig tillbaka och "ha det gött", eller 2. strunta i ditt eget för en stund och ödmjuka dig, att "anta en tjänares gestalt" och hjälpa din mamma. Eller säg att du sitter på en knökafull buss, du kom dit först, du har all rätt att sitta på din plats och ingen kan säga emot dig, men så kommer det en mycket otrevlig person och nästan befaller dig att flytta på dig. Du ställs återigen för ett val, hur skulle Jesus ha gjort? Hade han skällt tillbaka och sagt att han minnsan kom först till bussen och att platsen var hans, eller hade han sett med kärlek på den arga personen och "offrat" sin plats tillförmån för den arga, helt oförtjänta personen. Personligen tror jag på alternativ två. I Rom 12:20 står det, "Men är din fiende hungrig, ge honom att äta; är han törstig, ge honom att dricka. Då samlar du glödande kol på hans huvud."  Genom att du mer och mer lever ett liv i Jesus efterföljt så kan ditt liv också få vittna om honom till andra människor, du kan få vara en budbärare av det glada budskapet genom ditt liv.

Vill du följa Jesus? Valet är ditt, men kom ihåg att i oss själva kan vi mycket litet göra, men genom Jesus är allting möjligt. Det är svårt om inte omöjligt att uppnå i egen kraft, men genom den helige ande kan vi få förvandlas mer och mer, genom att umgås med Gud får vi förvandlas mer lika honom. Det hela börjar med ditt hjärtas inställning, vill du, eller vill du inte? Därför, sök Gud av hela ditt hjärta, läs bibeln, tillbe, lovsjung, lyssna till Jesus, umgås med Gud, även om du inte alltid känner för det. Och glöm inte att förlåtelsen hos Kristus aldrig sinar, oavsett hur mycket fel eller hur stora fel du gör.

Bön: Jesus, jag vill bli mer lik dig, gör mig mer lik dig, hjälp mig att leva i din efterföljd.

Ef 4:20-28
Men så är det inte med er. Ni har lärt känna Kristus - 21såvida ni nu har hört om honom och undervisats om honom efter den sanning som finns hos Jesus. 22Därför skall ni sluta leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, bedragen av sina begär. 23Se till att ni förnyas i ande och förstånd 24och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till. 25Lägg därför bort lögnen och tala sanning, var och en till sin nästa, vi är ju varandras lemmar. 26Grips ni av vrede, så synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede. 27Ge inte djävulen något tillfälle. 28Den som stjäl skall sluta stjäla och i stället arbeta och sträva med egna händer, så att han kan dela med sig av sitt goda åt dem som behöver. 2

Vi har lagt bort det gamla livet och fått ett nytt genom Kristus. Vi har blivit nya skapelser, så som det var tänkt från början, Guds avbild och barn. Detta gör inte att vi per automatik blir syndfria människor. Nej, synden finns fortfarande kvar där och gör sig påmind hela tiden. Det är därför viktigt att vi varje dag avsäger oss den gamla människan och överlåter oss på nytt till Jesus.
Vi som övergivit vårt gamla leverne, vad blir då skillnaden? Jo genom Kristus är vi som förut varit själviska egon, ett med varandra. Vi är alltså varandras lemmar och vi som är Kristi kropp behöver hålla ihop och inte försöka lura varandra.  Om du blir arg, så låt det inte gå ut över någon, och om du har bråkat med någon, gå inte och lägg dig förrän du har rett upp saken och det har blivit förlåtet, annars har du givit djävulen tillfälle att fortsätta bryta ned, förstöra och splittra gemenskapen mellan människor och mellan dig och Gud. 
Som kristna lever vi ett nytt liv genom Kristus, men som sagt betyder inte det att vi inte gör fel, men att vi genom honom kan jobba med våra synder. Genom att umgås mycket med Jesus så kan han arbeta med oss så att vi blir mer lika honom.

1:a advent är snart förbi, dagen då Konungen rider in i Jerusalem för att tas emot som Frälsaren, och kanske dagen då han även får rida in i ditt hjärta som din konung och frälsare? Ja Jesus vill inget hellre än att ha en relation med dig, han älskar dig så djupt, så mycket att han dog för just dig, om bara du fanns i världen hade han ändå gjort det. Eftersom Gud älskar dig så mycket så vill han också ditt allra bästa och han vill föra dig på goda vägar, det betyder inte att det alltid kommer att vara lätt, men han kommer alltid vara där och leda dig vidare.  Att låta Jesus bli kung i ens liv är något av det bästa man kan göra. Det kan många människor vittna om, varför inte fråga någon i din närhet som du vet är kristen om det?

Joh.3:16-17
16Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. 17Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.

God natt
Nåd och frid
/Lundabo

Just nu håller KU's egen blogg hålla på att ta vid, det är en del pill med att få den att integreras med hemsidans layout men så småningom kommer det bli kalas! Vill du referera KU-samlingar, kanske skriva ett vittnesbörd eller en andakt? eller något annat som har med Grönahögs KU att göra, kontakt då mig, Daniel på [email protected] :)